Bompassens okrönta konung

Igår tog jag, Tintin och Mange dom första darrande stegen på isarna kring Jönköping. Jag laggade bakom lite och försökte kränga på mig flytoverallen stående på ett ben och hetsade mig själv att komma ner till isen så fort som möjligt, fiskesuget låg på max. När jag till slut kommer nerstudsande till sjön ser jag hur mange redan borrat ett hål och börjat på ett andra, den lilla hyperaktiva smurfen.

Jag kommer ner precis när skäret går ner i isen och jag hör hur han max kan ta sex rotationer innan han är igenom. Tintin tittar på mange. Mange tittar på mig. Jag tittar på Tintin, som långsamt börjar backa bort. Isen är max fyra centimeter tjock och vi bestämmer där och då att vi håller oss inne vid kanterna för dagen...

Tio minuter senare har vi gått runt den lilla pölen och dunkar balansare och blänken i botten, för dagen på grund av ovett och oförberedelser icke agnade beten, och väntar på hugget. Mange rycker till lite i spöt och inser att han bommat ett hugg, och det var det mest spännande som hände på två timmar. Jag fick i alla fall chansen att prova mitt nyinköpta flugspö modell Bromanodell Gamma, #7-8. En riktigt härlig upplevelse, kändes som om det fanns rygg bakom klingan i alla fall. Ska bli riktigt spännande att kämpa med gurkorna i vår. Det gäller att vara ute i tid....

Idag var jag och Tintin, revanschsugna från gårdagen, på väg upp till Pool of Doom återigen då vi kör förbi Västersjön, solen lyser över hela vinterlandskapet och jag nitar på bromsen.

jag: - "Fan, ska vi inte testa Västersjön istället.. Det är ju så vackert nu..?"
Tintin (tittar ut...): "joooo... jo.. Jo! Det gör vi."

Sagt och gjort, bilen parkeras, prylar plockas fram, flytoverall kläs på och det nya isborret från Biltema (skäms) plockas fram ur kartongen. Vi borrar några hål och börjar dona lite med våra prylar. Jag har nåt pill på pirken, men inget fastnar riktigt. Vi huttrar, stampar runt lite och försöker hålla oss varma.

MMS-ade denna bilden till Mange, sittande på jobbet.

Jag byter till en rödvit balansare istället, släpper ner den i hålet och ut ur ingenstans klipper en abborre på i nedsläppet. Får upp den på isen efter lite stök i hålet och beslutar kvickt att den ska bli middag.


Efter 10 minuter i -14 grader är middagen stel.

All in all var det en väldigt härlig dag ute i friska luften, även om man måste medge att man är rätt störd i hela huvudet som frivilligt fryser häcken av sig för en enda abborre.

Den smakade för övrigt väldigt gott... :)