ismete ftw!
Ismetepass idag på Landsjön tillsammans med nytillkomna medlemmen Anders SG Bottenhugg, det bjöds på korv, kaffe och lite gädda för en gångs skull!
När jag åkte hemifrån Torsgatan visade termometern i lägenheten på -12.3, rätt kallt dårå. Väl nere i bilen visade nästa termometer -14 när jag körde ut från Huskvarna. När jag hämtade Tintin på Öster så var vi nere i -15. I Gisebo på väg ut mot Landsjön sjönk det ner till -17 och när vi stannade bilen vid sjön blinkade dom två siffrorna på -18. Käckt.
Första stunden var det så kallt ute på sjön att jag nästan höll på att vända innan jag riggat första spöt. Dom underbara fantastiska vantarna från ÖoB som jag annekterat från Tintin låg såklart kvar i Fisens baksäte, där jag glömde dom efter ismetepasset på Ramsjön sist. Där gör dom nog inte alls lika mycket nytta som på mina händer.
Näshåren krullar ihop sig av förtvivlan, allting täcks snabbt av lite is och så ska man börja borra och hålla på.. ja herre jävlar... Anders ställde upp med assistans, och vi fick snabbt in en schysst rutin och borrade enkelt tre hål i en pyramidform med hjälp av hans lilla lilla UR-borr, 100 eller 110 mm klinga med nya skär, och sen sågade vi upp små vakar med hjälp av issågen. Gick riktigt, riktigt smidigt. Det är lite önskelista på gång här känner jag... När så allt var riggat och klart blev det såklart kaffepaus och ett par fäll på gubbarnas angeldon, såklart riggade med den åh så hatade angelkroken...
Anders hade lite oflyt med mothuggen och gick från lite skeptisk till ren motståndare till dom där triangelformade eländena, och han lovade att inhandla ismetespön och köra trekrokstackel i fortsättningen.
Fällen kom med jämna mellanrum dock, tre fyra mindre gäddor fick syna ovansidan av isen, någon på 4.8 fick gå tillbaka och några mindre fick hänga med hem som middag, då det ÄNTLIGEN fäller på ett av mina ismetespön... Någonstans gick tankegångarna fel igårkväll när jag riggade spöna då jag tog ett par av göstacklen och knöt på, och väl framme vid isen på morgonen var jag inte sådär hemskt sugen att knyta clinchknut i 19 minusgrader, så det fick gå... Så där stod jag med hugg på "fel" spö riggat med fluorocarbon, och ja; såhär gick det:
6.1 kilo, skaplig isgädda och årsbästa med god marginal.
Och såhär såg det ut när hon fick gå tillbaka:
En viss lycka när allt gick bra. :)
Skönt att vara hemma nu i alla fall, nu blir det inget fiske förrän helgen v. 6, 13-14 februari på grund av jobb. Så kan det bli!
När jag åkte hemifrån Torsgatan visade termometern i lägenheten på -12.3, rätt kallt dårå. Väl nere i bilen visade nästa termometer -14 när jag körde ut från Huskvarna. När jag hämtade Tintin på Öster så var vi nere i -15. I Gisebo på väg ut mot Landsjön sjönk det ner till -17 och när vi stannade bilen vid sjön blinkade dom två siffrorna på -18. Käckt.
Första stunden var det så kallt ute på sjön att jag nästan höll på att vända innan jag riggat första spöt. Dom underbara fantastiska vantarna från ÖoB som jag annekterat från Tintin låg såklart kvar i Fisens baksäte, där jag glömde dom efter ismetepasset på Ramsjön sist. Där gör dom nog inte alls lika mycket nytta som på mina händer.
Näshåren krullar ihop sig av förtvivlan, allting täcks snabbt av lite is och så ska man börja borra och hålla på.. ja herre jävlar... Anders ställde upp med assistans, och vi fick snabbt in en schysst rutin och borrade enkelt tre hål i en pyramidform med hjälp av hans lilla lilla UR-borr, 100 eller 110 mm klinga med nya skär, och sen sågade vi upp små vakar med hjälp av issågen. Gick riktigt, riktigt smidigt. Det är lite önskelista på gång här känner jag... När så allt var riggat och klart blev det såklart kaffepaus och ett par fäll på gubbarnas angeldon, såklart riggade med den åh så hatade angelkroken...
Anders hade lite oflyt med mothuggen och gick från lite skeptisk till ren motståndare till dom där triangelformade eländena, och han lovade att inhandla ismetespön och köra trekrokstackel i fortsättningen.
Fällen kom med jämna mellanrum dock, tre fyra mindre gäddor fick syna ovansidan av isen, någon på 4.8 fick gå tillbaka och några mindre fick hänga med hem som middag, då det ÄNTLIGEN fäller på ett av mina ismetespön... Någonstans gick tankegångarna fel igårkväll när jag riggade spöna då jag tog ett par av göstacklen och knöt på, och väl framme vid isen på morgonen var jag inte sådär hemskt sugen att knyta clinchknut i 19 minusgrader, så det fick gå... Så där stod jag med hugg på "fel" spö riggat med fluorocarbon, och ja; såhär gick det:
6.1 kilo, skaplig isgädda och årsbästa med god marginal.
Och såhär såg det ut när hon fick gå tillbaka:
En viss lycka när allt gick bra. :)
Skönt att vara hemma nu i alla fall, nu blir det inget fiske förrän helgen v. 6, 13-14 februari på grund av jobb. Så kan det bli!
Kommentarer
Postat av: Magnus
Kongrätz min vän! Bra fiskat!
Postat av: Peter
Grattis! :) Snart tar vi 10 plussarna :)
Postat av: Anonym
Manligt skrik där i slutet
Postat av: Magnus
Jävla lakajävlar!
Postat av: Peter Sjölander
Manligt att kommentera anonymt :)
Postat av: JontaK
Det är manligt att skrika kvinnligt, iallafall på sjön ;)
Fin fisk, borrade ni i Viken?
Snart bor jag 50 meter från den där sjön, då vette fan om man inte ska skaffa ett par ismetespön ändå!
Postat av: Magnus
Jag håller med! Man måste få uttrycka sin glädje! Syster anonym kanske är så rädd att allt han gör uppfattas som feminint. Ett glädjetjut är aldrig feminint! Bara så du vet! ;P
Trackback
